991107 Giftjakt i industrier Yrkesinspektionen. Isocyanater kan ge upphov till astma eller utlösa allergier. Av Anders Forsström Yrkesinspektionen går nu på bred front ut för att få kontroll på isocyanatutsläpp på Stockholms arbetsplatser. Isocyanater är en av huvudkomponenterna för att producera polyuretanplast, pur, som i sin tur ingår i allt fler produkter. Små doser av ämnet har visat sig kunna ge astma eller utlösa allergier av olika slag. Tidigare under hösten gick yrkesinspektionen ut och hotade med att åtala de arbetsgivare som inte genast antog en serie skyddsåtgärder. - Du ska veta att det är dåligt ställt där ute. Det har vi konstaterat under våra pilotmätningar, säger yrkesinspektören Nils Tyreskog, som är projektledare för en av de största enskilda inspektionssatsningarna i Stockholm under 90-talet. - Vi hittade flera höga halter av isocyanater, ofta saknades punktutsug och en del företag hade inte gjort de lagstadgade läkarkontroller som folk måste genomgå för att få arbeta med isocyanater, säger Nils Tyreskog. Sammanlagt knyts 15 yrkesinspektörer i Stockholmsområdet till isocyanatprojektet, vilka under 50 arbetsdagar ska inspektera gjuterier, elektroniska komponentföretag, bilmekanikeryrken och rörfrimor som håller med fjärrvärmeinstallationer. - Vi kan inte heller vänta på att korrekta mätningar görs utan vi måste minimera all tänkbar exponering, fortsätter Nils Tyreskog. - Vi har gett oss fan på att vi inte ska ligga efter som vi gjorde med asbesten. Det är mycket som är okänt med här ämnet och det är ett växande arbetsmiljöproblem, säger Göran Jergefalk vid yrkesinspektionen i Stockholm. I pilotsatsningen som yrkesinspektionen gjort under hösten gjordes bland annat nerslag på ett liten bilglasfirma, Glashilding. Isocyanaterna används här bland annat i det mycket starka lim som krävs för att limma fast frontrutorna på samtliga bilmärken. - Jag har blivit sjuk under sista halvåret, säger 35-årige Stefan Lundgren som jobbat på Glashilding under sista året. Innan har han haft arbete åt en annan större bilglasfrima i nio år, Söderglas. - Det är öken. På sista mätningen på Huddinge sjukhus hade lungkapaciteten sjunkit ytterligare. Ingen ser att man är dålig, men jag har ständig huvudvärk och trött, det påverkar hela familjen, säger Stefan Lundgren. Stefan Lundgren hade när han började jobbet för tio år sedan mycket lite information om de farliga isocyanaterna. Värst tror han det var när de använde en liten metalltråd för att såga bort trasiga frontrutor. - Limmet blev hett och det är då som det är som farligast. Sedan har jag fått höra att det sjunker till marken och är det riktigt så har vi haft utsug på helt fel ställen, säger Stefan Lundgren som är rädd att han aldrig kan gå tillbaka till jobbet igen. - Läkarna vet inte vad det är men de vill inte skicka tillbaka mig till arbetsplatsen. © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

- Isocyanaterna på min arbetsplats av mig andningsbesvär och lösningsmedlen gav mig hjärnskadan, säger 25-årige Sonny Nilsson. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 991108 Det dolda giftet/del 3 Ett billigt och alltmer utnyttjat bindemedel inom industrin har blivit vår tids största arbetsmiljöfara. I DN:s serie om isocyanaterna berättar två bilarbetare hur de drabbats av det hälsovådliga ämnet på bara några år. Facken slåss för att få isocyanatskadorna tagna på allvar av ett "etablissemang som tycks ha gått i försvarsställning". Förgiftad för livet Av Anders Forsström När Sonny Nilsson en junikväll 1997 lämnar sitt arbete vid Hässleholms Ytbehandling, Hyab, är han märkt. Han raglar ut med tryckande smärta över bröstet, han känner sig kraftigt berusad och yr. I journalerna konstateras senare astma, allergi och en "organisk hjärnskada", något som Sonny Nilsson själv tror beror på att han exponerats för lösningsmedel och isocyanter i sitt tidigare arbete. - Jag klev i hundvalpar. Var jag än satte fötterna, hundvalpar. Jag var ofta hög. Jag minns inte så mycket av alla hallucinationer nu, men denna minns jag bestämt, säger Sonny Nilsson och tar sig för huvudet, tänker efter. Han sitter på andra sidan bordet, blir gladare och ivrigare när han hittar rätt i tankarna. Hur gör en ung människa som inte kan lita på sitt minne? Ibland hittar han komplicerade förlopp och fakta, ibland har han glömt sitt telefonnummer. Han behöver tid. Omgivningen måste ge honom det. - En annan gång jobbade jag i dubbla skift, det var en fyra axlars lastbil, järn, dumpersflak, jag täckmålade. Färgen hade läckt genom kläderna, filtret var mättat, jag kände dofterna starkt. Till slut gick det inte längre. Det var som om marken gungade. Vi ett tillfälle upptäckte jag att jag körde på fel sida vägen. I journalen står det: "Fick i början av 1997 tilltagande huvudvärk och trötthet. Därefter blev han allt mer allergisk med astmatiska besvär. Berättar också att tröttheten och den ständiga huvudvärken bidrog till att han blev väldigt lättirriterad och lättkränkt. Orkade inte med vare sig själv eller sin familj. Det innebar att sambon flyttade från honom och tog den treårige sonen med sig." Mätningar på arbetsplatsen visar kraftigt förhöjda halter av allehanda lösningsmedel, framförallt xylen. I lokalen har arbetstagarna utsatts för polyesterharts, butylacetat, zinkfosfat, polyisocyanatharts, hexametylendiisocyanat (HDI), PGM-acetat, epoxiharts, etylacetat, isobutanol, etylbensen och butanol. - Ibland upp till 20 gånger gränsvärdena, säger Mats Berg, regionalt skyddsombud på Metalls avdelning 17, som hjälpt Sonny Nilsson att driva sitt försäkringsfall vidare. De anställda har inte haft friskluftsmasker. Skyddskläderna har varit i bomull; lack och kemikalier har läckt igenom handskar, huvor och ställ. Enligt regionala skyddsombudets protokoll, utfärdade under sista tio åren, har arbetsplatsmiljön varit eftersatt. I en skrift till Försäkringskassan skriver Mats Berg: "arbetslokalerna är hårt slitna, de anställda saknar all form av ordning och reda, de samsas i arbetslokalen med färgrester, tunnor, trasor, begagnade skyddsmasker och annat skräp. Det målas utan skyddsmask." - Jag använde dock mask så ofta jag kunde, men om man behövde byta filter var de inlåsta och då fick man bara fortsätta att jobba, säger Sonny Nilsson. Under lång tid visste inte familjen varför Sonny Nilsson förändrades, men sedan hjärnskadan diagnosticerats har familjen återförenats. För Sonny Nilsson är det viktigt att få sina skador klassade som arbetsskador. Men i och med de nya arbetsskadereglerna vilar detta ansvar på Sonny Nilsson. Trots att han är sjuk och hjärnskadad åvilar det arbetstagaren att ta fram "de övervägande skäl" som talar för att arbetsmiljön orsakat honom detta. Sonny Nilsson har arbetstränat på ett lager utanför Hässleholm, men reagerade på tvättmedel och dieselavgaser där. Han hade också svårt att hinna med. Han går och simmar en gång i veckan, men måste ta brikanyl innan han hoppar ner i det klorerade vattnet. - Det blir svårt för mig att någonsin få ett jobb igen, säger han, var kan jag jobba? © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

991105 Fakta/ isocyanater -------------------------------------------------------------------------------- Tillverkning: Finns i pur, polyuretanplast. Tillverkningen uppgår till ungefär 2 miljoner ton per år. Bakom tillverkningen står några av världens största koncerner; Basf, Bauer, Shell och ICI. Användningsområde: Pur fungerar som bland annat som bindemedel och härdare i en lång rad produkter från färg-, bygg-, metall-, vitavaru- och elindustrin. Giftets väg: Via huden eller andningsvägarna. Undersökningar: En tysk rapport konstaterar att av 1.850 astmaanfall var 137 orsakade av isocyanater. Amerikanska studier visar att 5- 10 procent av alla som utsätts för en lägre dos blir sjuka. I högre doser uppskattar man antalet sjuka till 30 procent. Exponering: Låga uppskattningar säger att cirka 30.000 personer hanterar isocyanater i sitt dagliga arbete. Största giftkatastrof: Ett utsläpp 1994 av några tiotal ton metylisocyanat från det amerikanska företaget Union Carbide i Bohpal i Indien 1994 dödade minst 2 500, cirka 200.000 människor skadades.

991107 Fakta/ isocyanatprojektet -------------------------------------------------------------------------------- Yrkesinspektionens Stockholmssatsning rör företag som misstänks hetta upp isocyanater i samband med olika arbeten. De arbetsplatser som inspekteras är de företag som har mer än fem anställda. Sammanlagt rör det sig om minst 600 företag. Gjuterier: 9 arbetsställen. Elektroniska komponenter som kretskorthantering, koppartråd och fiberopåtik som är bestrukna med isocyanatlack.S 287 arbetsplatser. Fjärrvärmeinstallationsföretag. Antal: okänt. Bilglas: 120 arbetsställen. Bilplåt: 217 arbetsställen.

991106 Astma, näsblod och svårt att andas Av Anders Forsström Drygt hälften av de som jobbar med isocyanater på Bröderna Håkanssons fabrik i Tjörnarp uppger att de har andningsbesvär. Backer, en systerfabrik som har samma tillverkning på andra sidan Hässleholm, har ungefär samma statistik. Det visar enkätundersökningar som Metalls avdelning 17 har gjort under hösten. Avdelningen har börjat få in enkätsvar från metallmedlemmar på de 110 företag som finns i trakten. Hittills visar dessa att många av de som hanterar isocyanater också har luftvägsbesvär. Inne vid ett dragskåp i ett avskilt rum på Tjörnarpsfabriken står Berit Andersson, 28 år, och Linda Bergström 23 år. De håller på lyfta ur kylrör ur en ugn. Berit lyfter fram de ännu heta rören från stålställningen som varit inne i ugnen. Tillsammans fyller de sedan ändarna med "loctite", ett för industrin populärt härdplastbaserat lim. Just detta lim ska inte innehålla isocyanater men väl mycket annat som kan ge upphov till andningsbesvär. När klistret sakta fyller mellanrummen i de 60-gradiga metalländarna avges ånga som Berit och Linda kan andas in. - Jag mår dåligt när jag jobbar med "logtite" också, men inte som när jag höll på med isocyanatfärgen, då hade jag ständig nästäppa och början till astma, säger Linda Bergström. Hon fick ofta näsblod och mådde mycket dåligt. Till slut blev hon tvungen att byta arbetsuppgifter. - Förut hade vi rotation och då var det bättre. Då slapp jag hålla på med isocyanatarbetet varje dag. Nu finns det inte så många som vill hålla på med det där längre, men nån måste ju göra det, tillägger Berit Andersson. - När jag höll på med vulkningen fick jag början till astma, säger Maj Juhlin som fått nya arbetsuppgifter. Bröderna Håkansson är en av Sveriges många underleverantörsföretag och startades i början av 50-talet. Fabrikens största produkt är värmerör till elpannor men här tillverkas också kylrör till kyldiskar och kyltransporter. Det är samma slags rör som finns i hemmets vattenkokare, i motorvärmaren eller i botten på tvättmaskinerna. Det är en världsartikel och försäljningen sker på en mättad världsmarknad. - Det tillverkas för många rör i världen, men vi har klarat oss, säger vd:n Åke Svensson. Det viktigaste i tillverkningen är att rören blir absolut täta. Bara ett halvmillimeterstort hål i godset eller i ändarna kan släppa in fukten, vilket gör rören värdelösa. Det är då konsumenten slänger sin tvättmaskin. För att försluta ändarna på ett av kylrören som fabriken tillverkar till livsmedelshandeln används en primer, en grundfärg som innehåller isocyanater. - Från början visste vi inte ens att färgen innehöll isocyanater men vi måste ha något som biter både i gummiförslutningen och i metallen. Det enda som duger är just denna produkt. Den håller tätt, säger Åke Svensson. De gasmätningar som är gjorda i fabriken är, vad DN erfar, gjorda efter gamla utdömda mätmetoder. Så ingen kan riktigt fastslå hur mycket isocyanater som avges i samband med arbetet. © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

- Jag har blivit bättre när jag slutade med isocyanatarbetet, säger Linda Bergström. Bredvid står Berit Andersson som håller på att fylla i Loctite i kylrören på fabriken i Tjörnarp.

991105 Fakta/ problemområden -------------------------------------------------------------------------------- bränder; höga halter i blodet har uppmätts hos brandmän, även de som tagit del av eftersläckning av bränder. Isocyanater frigörs när madrasser, möbelstoppning, isolering och annat byggmaterial eldas upp. bilverkstäder; slipning och svetsning av lackerade ytor frigör ämnena. elektronikindustrin; värmearbete med lackerade kretskort. gjuterier; vid tillverkning av gjutkärnor, enligt så kallad codboxmetoden där isocyanaterna används. plastvaruindustrin; alla skumgummi består till hälften av isocyanater. vitvaruindustrin; isocyanater för att framställning av skummad polyuretan som isolering av kylskåp. elindustrin; koppartråden vid skarvning kan innehålla isocyanater. grafiska industrin; tryckfärg kan i ibland innehålla giftet. ortopediska avdelningar; pur används i gips och isocyanaterna löses i vatten vilket drabbat ortopedsköterskor. glasindustrin; utsläpp från glafiberväv som används i framställningen av munblåst glas. Källor till faktaunderlagen: DN, tidningen Arbetarskydd, arbetslivsinstitutet, amerikanska Niosh, som forskar i arbetsmiljöfrågor.

991108 Skickades tillbaka till jobbet med astmaspray Enligt lag får allergiker inte jobba med isocyanater. Av Anders Forsström Plåtslagaren Tommy Nilsson, 39 år, jobbar fortfarande med isocyanater, trots att han fått astmatiska besvär och överkänsliga slemhinnor. Enligt arbetsmiljölagen får inte personer som har astma, eller allergier, arbeta där isocyanater hanteras. Fyrabarnsfadern Tommy Nilsson är under utredning hos en företagsläkare som skrivit ut astmamedicinen brikanyl till honom och sänt honom tillbaka till jobbet. - Först satte jag det inte i samband med jobbet, men nu försvinner bara mina besvär när jag är borta mer än tre veckor från jobbet, säger Tommy Nilsson. Han tar sig an en Volvo V70 som har lämnats in för glapp i larmet och det enda som hjälper att byta hela bakrutan, ett ganska vanligt fel, enligt Tommy Nilsson. För att sätta fast den nya rutan används ett isocyanatfritt lim, som har krocktestats i Tyskland. Limmet är dock inte godkänt av Volvo och på framrutorna använder verkstaden fortfarande det gamla isocyanatbaserade limmet. - Det är fler verkstäder än vi som gått över till det här alternativa limmet på de andra glasen, men i fronten kan vi inte byta. Vid en olycka får inte rutan flyga iväg och Volvo garanterar bara detta om det gamla limmet används, säger Tommy Nilsson. Verkstaden på Göinge bil är nästan ny. Alla som jobbar där har tillgång till friskluftsmasker, vilket är det enda fullgoda skyddet mot isocyanater. Verkstaden hos Göinge bil används också som en referensverkstad, dit flera andra verkstadsanställda kommer på besök. Enligt uppgift från metallavdelningen i Hässleholm har fem av de sex personer som arbetar som plåtslagare vid Göinge bil andningsrelaterade besvär. Foto: Anders Forsström © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

Foto: Anders Forsström - Jag förknippade inte mina skador med jobbet först, säger bilplåtslagaren Tommy Nilsson. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 991108 Svårt få skadan godkänd Av Anders Forsström Antalet arbetare som får isocyanater klassat som arbetsskada är lågt. För att en skada ska godkännas krävs i verkligheten en serie sammanträffande som aldrig eller sällan sker. Den som är sjuk ska veta om och sätta sina besvär i samband med isocyanatanvändning på arbetsplatsen. Företagsläkaren ska agera. Mätningar av senaste modell ska göra. Förekomst i blodet konstateras. Släktrelaterad allergi eller överkänslighet skapad av ämnen utanför arbetsplatsen bör också kunna uteslutas. - Det är svårt att säga om en skada är primär eller sekundär, alltså om isocyanaterna är det som har utlöst eller bara förvärrat en tidigare skada, säger Jörn Nielsen överläkare på yrkes- och miljömedicin i Lund. Faktum är att bara ett fåtal fått en isocyanatskada godkänd efter att de nya hårdare arbetsskadereglerna antogs 1993. Ett av fallen DN hittar är från Mellansverige och har utretts av försäkringsläkaren Dan Andersson i Örebro. Här fick utredningen all tänkbar experthjälp för att ta fram sitt underlag. - Mätningar i blod och på arbetsplatsen, sjukdomssymptom och att arbetstagaren var sämre på jobbet låg bakom mitt beslut, säger Dan Andersson. Statistiska undersökningar från USA visar att minst 5-10 procent av de som jobbar med isocyanater blir sjuka av att arbeta med isocyanater. Låga uppskattningar talar om att minst 30.000 svenskar utsätts för isocyanater. Att mörkertalet är stort i Sverige är också myndigheter, fack och forskare överens om. Är det otillfredsställande att myndigheterna kan ha missat många som haft rätt till arbetsskada? - Det kan jag inte ta ställning till, säger Bengt O Persson, biträdande överläkare vid den organisatoriska medicinska enheten på arbetarskyddsstyrelsen. Hos facket är tongångarna mer kritiska. - En träarbetare utsätts för terpener, trädamm och isocyanater. Hur ska han kunna påvisa hur han fått yrkesastma när inte läkarna kan, frågar Bo-Ingmar Johansson, miljöombudsman på träindustriarbetarförbundet. - Det är vanligt att svetsare slutar innan 55 år ålder med kronisk yrkesastma, men det går inte att säga var han fått det ifrån, säger Lars-Erik Folkesson, miljöombudsman i metallfacket. © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

991108 De gamla mätmetoderna visade sig felaktiga Om några veckor gör LO:s organisationer en gemensam framstöt i kampen mot isocyanaterna. Av Bosse Andersson Facken har tryckt på länge för att komma till rätta med isocyanaterna på arbetsplatserna. Att isocyanaterna skadar är en gammal sanning för dem. Det har synts på arbetsplatserna utan att det gått att bevisa. Redan på 70-talet fördes debatten om metallic-lackade bilar och polyuretanmadrasser. Sedan dess har många arbetare haft problem, men det har inte gått att visa att det berott på arbetsmiljön. - Det var först när Gunnar Skarping i Lund visade att de gamla mätmetoderna var felaktiga som vi fick ett redskap. Men när det kommer ny kunskap är det precis som om etablissemanget går i försvarsställning. Det verkar som om man inte vill tappa ansiktet, säger Sven Bergström som är ordförande i LO:s kemigrupp. Gunnar Skarpings upptäckt 1996 blev upptakten till en strid mellan facken om Arbetarskyddsstyrelsen. LO-facken ville få med de senaste kunskaperna i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, men medan de bråkade om saken gick skriften i tryck. - Arbetarskyddsstyrelsen accepterade inte tanken på att det fanns ett metodfel. De akademiska kvarnarna mal långsamt och det dröjde innan kunskapen var accepterad. Forskningen i Lund är världsledande och därför menar Sven Bergström att det inte är konstigt att det är de svenska facken som driver frågan också internationellt. I till exempel Europafackens tekniska byrå. I månadsskiftet november-december gör LO-facken en framstöt i kampen mot isocyanaterna. En handlingsplan med en kravlista, en upplysningsvideo och en lättillgänglig broschyr ska sprida kunskap om riskerna. För kunskap är nyckeln till att lösa problemen. - Kunskapen måste spridas på arbetsplatserna, men också bland politikerna. Utan att den politiska temperaturen höjs händer det inget, konstaterar Sven Bergström. - Det är ett stålbad att gå igenom innan man når acceptans. Så var det tidigare med både lösningsmedel och asbest. LO kräver nu bland annat att man väljer mindre farliga produkter när det är möjligt. Att produktmärkningen förbättras så att man verkligen vet om det är isocyanater man handskas med och att man upplyser om vilka skydd som fungerar. Vid uppvärmning av isocyanater är till exempel ett kolfilter inte till någon hjälp eftersom de skadliga ämnena tränger igenom filtret. © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 991108 Brandpersonal måste ha skydd DN All brandpersonal måste ha skydd när brandrök misstänks innehålla isocyanater. Det har Räddningsverket och Arbetarskyddsstyrelsen beslutat, skriver tidningen Arbetarskydd i sitt kommande nummer. En undersökning som gjorts i Kristanstad 1999 visade halter av metylisocyanat, mic, i blodet hos brandmän efter att de deltagit i eftersläckning av en brand. - Metylisocyanat bildas från förfärligt massa ämnen vid brand. Från bakelit, pressmassor (stickproppar, elkontakter, strömbrytare) perstorpplattor, mineralull, kort sagt allt som kan innehålla kväve. Vid brand är det speciellt allvarligt. Folk bränns ju inte ihjäl, utan man gasas ihjäl. Den här isocyanaten bär i alla fall en del av ansvaret, berättar Stig Ohlsson på Perstorp AB som tillverkar vissa bindemedel som frigör metylisocyanat för tidningen Arbetarskydd. © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

991107 Giftjakt i industrier Yrkesinspektionen. Isocyanater kan ge upphov till astma eller utlösa allergier. Av Anders Forsström Yrkesinspektionen går nu på bred front ut för att få kontroll på isocyanatutsläpp på Stockholms arbetsplatser. Isocyanater är en av huvudkomponenterna för att producera polyuretanplast, pur, som i sin tur ingår i allt fler produkter. Små doser av ämnet har visat sig kunna ge astma eller utlösa allergier av olika slag. Tidigare under hösten gick yrkesinspektionen ut och hotade med att åtala de arbetsgivare som inte genast antog en serie skyddsåtgärder. - Du ska veta att det är dåligt ställt där ute. Det har vi konstaterat under våra pilotmätningar, säger yrkesinspektören Nils Tyreskog, som är projektledare för en av de största enskilda inspektionssatsningarna i Stockholm under 90-talet. - Vi hittade flera höga halter av isocyanater, ofta saknades punktutsug och en del företag hade inte gjort de lagstadgade läkarkontroller som folk måste genomgå för att få arbeta med isocyanater, säger Nils Tyreskog. Sammanlagt knyts 15 yrkesinspektörer i Stockholmsområdet till isocyanatprojektet, vilka under 50 arbetsdagar ska inspektera gjuterier, elektroniska komponentföretag, bilmekanikeryrken och rörfrimor som håller med fjärrvärmeinstallationer. - Vi kan inte heller vänta på att korrekta mätningar görs utan vi måste minimera all tänkbar exponering, fortsätter Nils Tyreskog. - Vi har gett oss fan på att vi inte ska ligga efter som vi gjorde med asbesten. Det är mycket som är okänt med här ämnet och det är ett växande arbetsmiljöproblem, säger Göran Jergefalk vid yrkesinspektionen i Stockholm. I pilotsatsningen som yrkesinspektionen gjort under hösten gjordes bland annat nerslag på ett liten bilglasfirma, Glashilding. Isocyanaterna används här bland annat i det mycket starka lim som krävs för att limma fast frontrutorna på samtliga bilmärken. - Jag har blivit sjuk under sista halvåret, säger 35-årige Stefan Lundgren som jobbat på Glashilding under sista året. Innan har han haft arbete åt en annan större bilglasfrima i nio år, Söderglas. - Det är öken. På sista mätningen på Huddinge sjukhus hade lungkapaciteten sjunkit ytterligare. Ingen ser att man är dålig, men jag har ständig huvudvärk och trött, det påverkar hela familjen, säger Stefan Lundgren. Stefan Lundgren hade när han började jobbet för tio år sedan mycket lite information om de farliga isocyanaterna. Värst tror han det var när de använde en liten metalltråd för att såga bort trasiga frontrutor. - Limmet blev hett och det är då som det är som farligast. Sedan har jag fått höra att det sjunker till marken och är det riktigt så har vi haft utsug på helt fel ställen, säger Stefan Lundgren som är rädd att han aldrig kan gå tillbaka till jobbet igen. - Läkarna vet inte vad det är men de vill inte skicka tillbaka mig till arbetsplatsen. © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

991109 Sedan 1993 är det svårare att få en arbetskada godkänd, detta gäller speciellt isocyanatbesvär. DN har försökt tränga bakom läkarnas och försäkringskassans utredning av fallet Sonny Nilsson som vi skrev om i gårdagens tidning. De medicinskt sakkunniga kommer till olika slutsatser. "Ingen påvisad yrkesskada" Av Anders Forsström -------------------------------------------------------------------------------- Yrkes- och miljömedicin i Lund, YML, säger nej. Försäkringsläkaren följer YML. Försäkringskassans handläggare stöder försäkringsläkarens utslag. Sonny Nilssons hjärnskada och allergiska reaktioner kan inte sägas till "övervägande skäl" bero på hans arbete. Anette Jörgensen, chef för Motorhälsan i Malmö och med lång medicinsk erfarenhet av skador orsakade av lösningsmedel och isocyanater, har genom DN:s försorg fått tillgång till Sonny Nilssons patientjournaler och mätningar. Hon är starkt kritisk till såväl underlag som slutsatser. - Sonny Nilsson är lösningsmedelsskadad. Ingenting i beslutsunderlaget säger det motsatta men flera objektiva fakta talar för detta. När det gäller isocyanater saknas trovärdiga mätningar, säger Anette Jörgensen som inte själv träffat patienten utan haft samma underlag som försäkringsläkaren. I journalen från psykiatricentrum i Hässleholm beskrivs blodflödet i Sonny Nilssons hjärna: "Ganska betydande perfusionsnedsättning i utbrett område i hö hjärnhalva. Således nedsatt flöde parietalt samt i stora delar av frontalloben och även i närliggande delar av occipitalloben . . ." - Lösningsmedelsskador slår mot just pannloben. Det är där personligheten sitter. Sonny Nilsson beskriver i journalen förändringar i sin person, fortsätter Anette Jörgensen. I journalen från YML påvisas allergi mot pollen och kvalster. I en annan journal hänvisas till YML: "... därifrån bedömde man att exponeringstiden för lösningsmedel var för kort, varför man ej påbörjade någon utredning." Slutsatsen dras innan hjärnskadan är undersökt. - Med de halter som fanns i lokalen går det mycket väl att utveckla en skada. Varför inte yrkeshygienikerna har stängt arbetsplatsen är en gåta. Det finns ju en härdplastkungörelse - det är en lag. Jag saknar ett underlag om den korta exponeringstiden, säger Anette Jörgensen. Inge Thell heter den läkare som undersökt Sonny Nilsson på YML. Hur har du kommit fram till att exponeringstiden har varit för kort? -- Det har varit en samlad bild, ett avgörande som tagits efter samråd. Det enda som skrivs om din slutsats gällande hjärnskadan står i en annan journal än den du skrivit, finns det fler papper? - Jag kan inte komma ihåg var jag skriver utöver journalerna. Här gäller det isocyanater, ni har bara testat pollen och kvalster? - Ja. Undersökningar på djur visar att låga doser isocyanater kan ge överkänslighet, kan detta gälla Sonny också? - Jag är ingen veterinär. Vi behandlar inte djur. - Det här är en klinikchefsfråga. Enligt klinikchefen kan vi inte diskutera patienter i tidningen. Läkaren Christer Holm, som arbetar åt försäkringskassan, avvisar allt tal om eventuell arbetsskada. Du skriver att "någon yrkesallergi inte påvisats", detta har väl inte testats? - Nej, just det, säger försäkringsläkaren Christer Holm. Men då går det väl inte att säga att "yrkesallergi inte påvisats"? - Det har ju inte påvisats någon yrkesallergi. Andra som DN talat med säger att det är en lösningsmedelsskada, men i ditt utlåtande fastslås att "det saknas skäl till vidare utredning"? - YML:s utredning räcker. Det är min bedömning, säger Christer Holm. Beslut i frågan är ännu inte taget men försäkringskassans handläggare stöder försäkringsläkarens linje och mycket tyder på att Sonny Nilsson inte får sina besvär klassade som arbetsskada. Därmed får han ingen livränta. - För mig är det viktigast att få rätt, säger 25-årige Sonny Nilsson. Fotnot: DN har haft en fullmakt från Sonny Nilsson för att läsa journaler och samtala med läkare. © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

991109 Fakta/ arbetsskador -------------------------------------------------------------------------------- Enligt mönstringen var 25-årige Sonny Nilsson fullt frisk så sent som 1992. Att konstatera isocyanat-relaterade besvär är mycket svårt. Det handlar ofta om ett pussel där mätningar av skilda slag, allergi i släkten, symptomer etc vägs samman. Prickningstester fungerar inte när det gäller isocyanatskador. Någon enskild diagnosticeringsmetod existerar inte. Försäkringsläkare träffar aldrig patienten. Han anlitas av försäkringskassan för att göra ett utlåtande på de journaler och material som framkommit i ett försäkringsärende. För att tillstyrka arbetsskada måste läkaren finna "övervägande skäl".