Nyheter

Tal & Debattartiklar

Tidningen Info

Pressmeddelanden

IF Metall webb-tv

Sociala medier

Lämna inte valet åt slumpen

Under de senaste tre åren har över en halv miljon människor tvingats lämna a-kassan för att den har blivit för dyr, för dålig och för krånglig. För den som sedan förlorar jobbet blir följderna direkt katastrofala. Men på lite längre sikt är denna utveckling också en fara för alla löntagare.

När fackföreningarna bildade sina a-kassor var det inte bara för att skydda den enskilde mot lönebortfall. Tanken var också, då precis som i dag, att en schyst a-kasseersättning ska förhindra att de arbetslösa får så låga inkomster att de är beredda att dumpa priset på sitt arbete. Annars får vi en negativ konkurrens på arbetsmarknaden – om du sänker din lön så måste jag sänka min för att få behålla jobbet och så vidare.

För vilken arbetsgivare vill anställa till full betalning om det går att komma undan med en mindre summa? På så vis är a-kassan ett försvar för priset på allas vårt arbete, men också ett försvar av kollektivavtalet och en viktig del av lönebildningen.

Detta är givetvis ingen nyhet för de borgerliga politikerna. Regeringens försämringar av a-kassan tolkar jag därför som en mycket raffinerad metod att på sikt både minska fackets makt och öka löneskillnaderna. Men regeringens hantering av a-kassan är inte bara cynisk, utan också slarvig och ogenomtänkt.

Ett komplicerat regelverk som ständigt förändras ställer till besvär både för de arbetslösa och för a-kassehandläggarna. Att sedan, som arbetsmarknadsminister Littorin gör, beskylla a-kassorna för långa handläggningstider är ett rent hån mot kassornas personal. I stället borde han berömma dem för att de gör ett mycket bra
jobb, trots den enorma arbetsbördan. Lite självkritik skulle inte heller skada Littorin – det är ju han själv som orsakat problemen.

Nu när 2009 snart går mot sitt slut har vi ett nytt år med nya utmaningar framför oss. Inte bara en avtalsrörelse där arbetsgivarna kommer att bjuda på hårt motstånd, utan också en valrörelse. Och skillnaden mellan höger- och vänsterpolitik är alltför stor för att valet ska få lämnas åt slumpen. På IF Metalls agenda står därför Regeringsskifte 2010.

Sverige behöver en regering som satsar på jobben, får fart på tillväxten och som har ambitionen att både öka välfärden och minska klyftorna. Sverige behöver en regering som förbättrar a-kassan och sjukförsäkringen, för i svåra situationer ska människor kunna känna sig trygga.

Det handlar helt enkelt om rättvisa och solidaritet. Dessutom är det först när vi hjälps åt att bära varandras risker som vår individuella trygghet kan öka. Den tryggheten har ett enormt frihetsvärde. Därför är jag socialdemokrat. Och därför ska jag göra allt vad jag kan för att Sverige ska få en ny regering vid valet 2010.

Stefan Löfven
Förbundsordförande IF Metall