Ett avtal för unga
Ungdomar vill arbeta men har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt har industrin svårt att hitta kvalificerad arbetskraft. Därför vill IF Metall diskutera ett så kallat yrkesår med arbetsgivarna. Yrkesåret skulle kunna stärka både de unga arbetslösa och industriföretagen, skriver Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall.
Som ung, utan arbetslivserfarenhet och kontaktnät, är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Den ekonomiska krisen och konjunkturnedgången, med minskad industriproduktion som följd, har inte gjort de ungas utsikter bättre. I stället har antalet arbetslösa ungdomar i Sverige ökat.
Det finns många skäl att ta detta på största allvar. Ungdomsarbetslösheten går att likna vid en tickande bomb som inte bara hotar den unga generationen utan också hela samhället. Förutom att ungdomars självkänsla påverkas negativt av arbetslöshet ser vi i dag en utveckling där unga människor har en lägre ekonomisk standard än äldre och där andelen unga som är sjukskrivna, skuldsatta och beroende av ekonomiskt stöd från socialen ökar.
Lösningen är dock inte lägre ingångslöner, statligt bestämda ungdomslöner eller försämrade anställningsvillkor för unga människor på vanliga jobb. Nej, ska vi lyckas bekämpa ungdomsarbetslösheten måste vi hitta rätt orsak och metod – inte
sprida osanningar som att de unga har för bra villkor på arbetsmarknaden.
Grundproblemet med ungdomsarbetslösheten är i själva verket att de unga har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Samtidigt har svensk industri under lång tid haft svårt att rekrytera kvalificerad arbetskraft.
Våren 2008, strax före den nuvarande krisen, rapporterade vart tredje företag brist på yrkesarbetare och även i en svag konjunktur förekommer brist på vissa kategorier av yrkesarbetare. Problemet förstärks av den långsiktiga utvecklingen där stora grupper av anställda under kommande år ska pensioneras.
Det är här som lösningen på ungdomsarbetslösheten ligger. Därför har IF Metall initierat en diskussion med våra tre största motparter, Teknikarbetsgivarna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och Industri- och Kemigruppen, om arbetsplatsförankrad utbildning – ett så kallat yrkesår.
Redan i dag är utbildning en prioriterad fråga för industrins parter. Under senare år har fack och arbetsgivare inom ramen för Industrikommittén arbetat för en uppryckning av den gymnasiala yrkesutbildningen riktad mot industrins områden. Genom konceptet teknikcollege har parterna medverkat till att över 70 gymnasieskolor runt om i landet arbetar enligt särskilda kvalitetskriterier. Dessa har valts utifrån de framgångsfaktorer som visat sig vara gemensamma nämnare på väl fungerande utbildningar med inriktning mot industrin.
I teknikcollege har arbetslivet en nyckelroll både vad gäller utbildningarnas inriktning, utformning och genom att tillhandahålla praktikplatser. På så sätt skapas utbildningar med en koppling till den regionala och lokala industristrukturen och de behov som finns där. Teknikcollege ger de unga en bra grund för ett långt och givande arbetsliv samtidigt som industriföretagens behov av kvalificerad arbetskraft säkras.
Teknikcollege är den bästa starten för unga som vill arbeta inom industrin. Kan industrins parter dessutom avtala om ett yrkesår så ökar de ungas möjligheter ytterligare.
Målgruppen för yrkesåret, som vi ser det, är i första hand arbetslösa ungdomar som har gått färdigt teknikcollege eller industrigymnasiet, i andra hand ungdomar med en annan godkänd gymnasieutbildning kompletterad med en yrkesutbildning. Vi tror att minst 5 000 ungdomar till en början skulle kunna vara aktuella för ett yrkesår.
Vår tanke är att yrkesåret ska gälla de tolv första månaderna av en anställning. Det ska vara ett skräddarsytt och individuellt introduktionsprogram format utifrån de behov som ungdomen och företaget har. Ett yrkesår skulle inte enbart stärka de ungas ställning på arbetsmarknaden, utan också göra det lättare för företagen att hitta kvalificerad arbetskraft när konjunkturen väl vänder.
Om utbildning är en betydande del av arbetstiden skulle lönen under yrkesåret kunna vara lägre än för reguljärt arbete. Däremot – och detta är viktigt att påpeka – handlar det inte om någon generell sänkning av ungdomslönerna.
Ungdomsarbetslösheten är en av de största utmaningarna vi har framför oss. En hållbar lösning kräver därför både nytänkande och samverkan mellan fack och arbetsgivare. Med den nyligen påbörjade diskussionen kring ett yrkesår har vi kommit en bra bit på väg.
Stefan Löfven
Förbundsordförande IF Metall



