Nyheter

Tal & Debattartiklar

Tidningen Info

Pressmeddelanden

IF Metall webb-tv

Sociala medier

Ansvaret för framtiden är gemensamt

Tiden går fort när det är mycket som händer. Plötsligt har 2009 blivit 2010 och kollektivavtalsförhandlingarna har dragit igång på allvar. Några dagar innan jul överlämnade arbetsgivarna sin julklapp till industriarbetarna. Paketet var hårt och innehållet föga överraskande. Inga reallöneökningar, sämre anställningsvillkor och mindre inflytande för de anställda, det är arbetsgivarnas bud, skriver Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall.

Det är uppenbart att arbetsgivarna vill att löntagarna ensamma ska bära hela ansvaret för ekonomin, industrin och jobben. ”Nu är det tid för ansvar igen” mullrade till exempel Svenskt Näringsliv i sin annonskampanj några veckor innan jul. Tonen i annonserna visar på bristande respekt för dem som företagen i högtidliga sammanhang brukar kalla ”sin viktigaste resurs”, nämligen de anställda.

Budskapet att arbetarna ska stå med mössan i hand och bocka av tacksamhet blir inte mindre provokativt i en tid när inkomstskillnaderna mellan löntagarna och företagens direktörer bara ökar. Dessutom: är det några som redan har tagit väldigt mycket ansvar för ekonomin och framtiden så är det just industriarbetarna.

IF Metalls avtalskrav är, till skillnad från arbetsgivarnas, nyanserade och resultatinriktade. Vi tar både hänsyn till den ekonomiska krisen och till att industrin ska kunna utvecklas och förnyas på lång sikt. Men, vi kräver också att de anställda ska få en rimlig del av företagens långsiktiga produktivitetsökning genom ökad reallön, mer trygghet och bättre arbetsvillkor.

Vi menar att företagen har råd med 2,6 procent, eller lägst 620 kronor, per månad och anställd till en lönepott. Vi menar också att de anställda ska utbildas i stället för att kategoriskt sägas upp vid tillfälliga nedgångar, vilket ofta är fallet i dag. Industriarbetarnas ställning på arbetsmarknaden behöver stärkas!

Vi vill dessutom ha mer åtgärder för ökad jämställdhet på arbetsplatserna. Generellt sett tjänar kvinnorna inom industrin fortfarande sämre än sina manliga kollegor. Det är på tiden att kvinnor och män får likvärdiga möjligheter till arbets- och löneutveckling!

Slutligen behövs tydligare regler som ger tryggare anställningsformer. Några veckor innan jul varslades 44 anställda på Ålö Maskin utanför Umeå. I nästan samma andetag förklarade arbetsgivaren att man tänkte ta in förstärkning från ett bemanningsföretag.

Ålö-händelsen är inte unikt. Allt fler arbetsgivare utnyttjar krisen för att få fixa och trixa med anställningsformer. På så vis försämras anställningstryggheten. Ibland är det till och med samma människa som först blir uppsagd och sedan inhyrd. Ett av våra avtalskrav är att reglerna måste skärpas – det ska inte vara möjligt att kringgå företrädesrätten till återanställning av uppsagda genom att anlita bemanningsföretag!

Vi inom IF Metall är beredda att ta ett stort ansvar för ekonomin, industrin, jobben och framtiden. Men vi tänker inte göra det ensamma, utan förväntar oss motprestationer från arbetsgivarhåll. Och vi tänker definitivt inte stå med mössan i hand och bocka av tacksamhet för ingenting.